Mitt huvud är fyllt av frågor, undringar och tankar. Hur länge ska mamma ligga där och vänta? Hur mycket känner hon och vad känner hon? Känner hon att vi pussar och kramar henne? Hur medveten är hon om det som sker? Jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att hon är omedveten om det som sker med henne men jag hoppas av hela mitt hjärta att hon känner att vi är där....... Och jag önskar att detta lidande ska få sitt slut, att mamma får somna in. Det kanske låter hemskt men jag önskar inte att någon människa ska få genomgå detta, det är så ovärdigt.
Det har ju inte blivit så mycket påskfirande här hemma, men i dag så åt vi iallafall lite påskmat mellan sjukhusbesöken.
Som tur är så finns det glädje i all sorg. Vår glädje är OLIVER och det är även mammas glädje. Tänk vad stolt och lycklig hon blev när han föddes och dom har haft många mysiga stunder tillsammans.
I dag kom Oliver och Jeanette för att hämta Olivers påskpresenter pch det blev ett roligt avbrott. Han är ju för härlig och full av liv den lilla älsklingen.
Massor av kramar till Er alla som tänker på oss....tack
H
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar