De e lite synd om mej.....

Sååååå kom den alltså, inte efterlängtad men anad...... HALSFLUSSEN alltså, big infection, typ.

Efter som jag är av mottot bit ihop och gnäll inte så har jag försökt att nonchalera det faktum att jag har ont i halsen. I dag fick jag erkänna mig besegrad och gå till farbror doktorn. Penicillin i 10 dagar vilket jag tycker känns som en evighet, skulle önska att jag vaknade i morgon bitti len i halsen....hahahaha.

Slutgnällt om min åkomma däremot så fick jag ett frispel i väntrummet på en man och en kvinna tillhörande Farsta A-team. Mannen satt och dissade/kommenterade personalen på Vårdcentralen riktigt fult och grovt och tillslut brann det till och jag bad honom att "lägga av" och att han skulle vara tacksam för den fina vård vi har. Då bytte han och "fästmön" objekt och jag blev den lyckligt utvalda. Alla "fina" ord för det kvinnliga könet blev jag kallad för, (kärt barn har många namn eller?)
Jag hade framfört mina synpunkter och slog dövörat och jag ägnade mig åt att läsa gamla meddelanden i telefonen. Roligare och trevligare och det retade dom ännu mer när jag inte brydde mig. De tröttnade tillslut men de fick sig en skopa av läkaren.

Min tur, gapa stort, lite Kåvepenin skulle nog sitta bra, sa doktorn. Tackar ödmjukast och jag var nog dagens snabbaste patient.  Mot apoteket och vilka sitter inte där om inte "the beutiful couple" från VC! Lucky me!
 Nu var det den stackars apotekarens tur,- Det var väl för f*n bara att ge min tjej medicin hon kanske dör.....jag har inga pengar......jag kan fixa det senare......kan du vänta lite....j*vla kärring.... då kom vakterna, äntligen!

Vad vill jag nu säga med denna episod

1.Vi har alla ett val i livet, vilken väg väljer du att gå?

2. Du är själv ansvarig för dina handlingar.

3. Dissa inte svensk sjukvårdspersonal!

Kramar till Er alla, nu ska jag spola upp ett bad och kurera mig.

Kramar

Helene